LEDARE

15 februari 2007 - Månadsrapport

Baserat på de regelbundna ekonomiska och monetära analyserna beslutade ECB-rådet vid sitt sammanträde den 8 februari 2007 att lämna styrräntorna oförändrade. Den information som blivit tillgänglig efter det senaste sammanträdet den 11 januari 2007 har ytterligare gett stöd åt resonemanget bakom tidigare beslut att höja räntorna. Denna information har även bekräftat behovet av fortsatt stor vaksamhet för att säkerställa att hoten mot prisstabiliteten på medellång sikt inte realiseras. Sådan vaksamhet kommer att bidra till att inflationsförväntningarna i euroområdet på medellång till lång sikt förblir fast förankrade på nivåer som är förenliga med prisstabilitet. Såsom tidigare har framhållits är detta en förutsättning för att penningpolitiken varaktigt skall kunna främja en hållbar ekonomisk tillväxt och bidra till att skapa nya arbetstillfällen i euroområdet. ECB:s penningpolitik är fortsatt ackommoderande med ECB-räntor på fortsatt låga nivåer, en kraftig penningmängds- och kreditökning och en med alla tillämpbara mått riklig likviditet. Således är ett beslutsamt och prompt agerande fortsatt befogat för att säkerställa prisstabiliteten på medellång sikt.

Vad gäller den ekonomiska analysen tyder de senaste indikatorerna och enkätuppgifterna på att den ekonomiska expansionen har fortsatt under 2007 och att den alltjämt är stabil och brett förankrad. Även om en viss volatilitet i BNP-tillväxten på kvartalsbasis inte kan uteslutas, är utsikterna för den ekonomiska aktiviteten på medellång sikt fortsatt gynnsamma. Förutsättningarna för fortsatt ekonomisk expansion i euroområdet på nivåer kring den potentiella kvarstår även framöver. Den globala tillväxten, som har blivit mer balanserad regionerna emellan är fortsatt robust, vilket stöder euroområdets export. Den inhemska efterfrågan i euroområdet väntas i stort sett fortsätta att stärkas. Investeringsverksamheten torde förbli fortsatt dynamisk och spegla fördelarna av en utdragen period av mycket gynnsamma finansieringsvillkor, omstruktureringar av balansräkningar, ackumulerade och fortsatt kraftiga vinster och ökad effektivitet i företagen. Konsumtionen beräknas också fortsätta att stärkas gradvis över tiden i linje med utvecklingen av de reala disponibla inkomsterna efter hand som förhållandena på arbetsmarknaden, särskilt sysselsättningen, fortsätter att förbättras.

Hoten mot de på det hela taget gynnsamma utsikterna för ekonomisk tillväxt är på kort sikt överlag balanserade. På längre sikt dominerar nedåtriskerna. De största hoten relaterar huvudsakligen till oron för ökad protektionism, eventuella nya oljeprishöjningar och oron för en eventuell okontrollerad utveckling på grund av globala obalanser.

När det gäller prisutvecklingen är det nödvändigt att betona vikten av att anlägga ett medelfristigt perspektiv och skärskåda den eventuella inflationsvolatiliteten under 2007. I detta sammanhang kan det vara värt att mer i detalj analysera den potentiella volatiliteten hos inflationen. På mycket kort sikt förefaller momsändringen i ett stort euroland inte fullt ut ha slagit igenom i priserna i januari. Noteras bör att betydande gynnsamma baseffekter successivt kan leda till lägre inflation under våren och sommaren tack vare de nuvarande olje- och oljeterminspriserna och den tidigare oljeprisutvecklingen. Dessa effekter blir dock tillfälliga. Senare i år förväntas inflationen åter stiga till följd av ogynnsamma baseffekter.

På medellång och lång sikt fortsätter utsikterna för prisutvecklingen att vara uppåtriktade. De fortsätter att omfatta kraftigare genomslag av tidigare oljeprishöjningar på konsumentpriserna än vad som nu förutses samt ytterligare höjningar av administrativt fastställda priser och indirekta skatter utöver vad som hittills aviserats. Nya oljeprishöjningar kan inte heller uteslutas. Mer fundamentalt utgör starkare löneutveckling än vad som nu förutses ett konkret hot uppåt mot prisstabiliteten beroende på den gynnsamma utvecklingen av real BNP-tillväxt under de senaste kvartalen, enkätuppgifterna om ett kapacitetsutnyttjande på nära nog toppnivåerna från 2000 och den fortsatta förbättringen på arbetsmarknaden. Det är därför ytterst viktigt att arbetsmarknadens parter fortsätter att ta sitt ansvar. I detta sammanhang borde löneavtalen beakta produktivitetsutvecklingen samt den fortsatt höga arbetslösheten och priskonkurrensen. ECB-rådet kommer således att mycket noga bevaka de kommande löneförhandlingarna i euroländerna.

Den monetära analysen bekräftar de nuvarande uppåtriskerna för prisstabiliteten på medellång till lång sikt. M3-ökningen på årsbasis på årsbasis steg ytterligare till 9,7 % i december, vilket är den högsta ökningen sedan euron infördes. Månadsstatistik kan givetvis fluktuera och utvecklingen på kort sikt bör inte tillmätas alltför stor vikt. Den fortsatt starka penningmängds- och kredittillväxten bekräftar uppfattningen att den underliggande breda monetära expansionen i euroområdet fortfarande är kraftig. Det finns inte några belägg hittills för att den stadigt uppåtriktade trenden sedan mitten av 2004 skulle ha mattats av eller ens vänt.

Den fortsatt kraftiga penningmängds- och kreditökningen speglar den alltjämt ackommoderande penningpolitiska inriktningen och konjunkturuppgången i euroområdet. Den årliga ökningstakten på 10,7 % i utlåningen till den privata sektorn var fortsatt stark i december även om den avtog något jämfört med föregående månad. Den kraftiga ökningen i utlåningen till den privata sektorn speglar den fortsatt uppåtriktade trenden i ökningen av lån till icke finansiella företag sedan mitten av 2004. Mot bakgrund av stigande bolåneräntor i hela euroområdet och en långsammare utveckling på fastighetsmarknader i vissa områden har hushållens upplåning samtidigt visat vissa ytterligare tecken på avmattning under de senaste månaderna, även om takten ännu är mycket hög.

Om man bedömmer trender i penningmängds- och kreditökningen ur ett medellångt till långt perspektiv bekräftar den senaste utvecklingen att den ihållande uppåtriktade trenden fortsätter i den underliggande monetära expansionen. Efter flera år av kraftig penningmängdsökning är likviditeten i euroområdet riklig enligt alla tillämpbara mått. Ihållande stark penningmängds- och kreditökning i ett läge med riklig likviditet pekar på uppåtrisker mot prisstabiliteten på medellång till lång sikt. Den monetära utvecklingen kräver således fortsatt noggrann övervakning, särskilt mot bakgrund av en stadigt ökande ekonomisk aktivitet och en fortsatt stark utveckling på fastighetsmarknaden i många delar av euroområdet.

Sammantaget är det särskilt viktigt i bedömningen av prisutvecklingen att bortse från all kortsiktig volatilitet. Baserat på ECB-rådets bedömning i nuläget torde inflationen, efter en eventuell nedgång under våren och sommaren, komma att stiga på nytt senare i år. Hoten mot prisutvecklingen på medellång sikt fortsätter att vara på uppåtsidan och gäller särskilt en kraftigare löneutveckling än vad som nu väntas. En avstämning av den ekonomiska analysen mot den monetära analysen stöder bedömningen att uppåtriskerna mot prisstabiliteten kvarstår på medellång till lång sikt på grund av den mycket kraftiga penningmängds- och kreditökningen i ett läge då likviditeten redan är riklig. ECB-rådet kommer därför att med stor vaksamhet säkerställa att hoten mot prisstabiliteten på medellång sikt inte realiseras. Detta kommer att främja att inflationsförväntningarna i euroområdet på medellång till lång sikt förankras på nivåer som är förenliga med prisstabilitet. För att säkerställa prisstabiliteten på medellång sikt är det således fortsatt motiverat att agera beslutsamt och i rätt tid.

I fråga om finanspolitiken bekräftar de första indikationerna att budgetutvecklingen i euroområdet var relativt gynnsam 2006, mot bakgrund av stark produktionsökning och oförutsedda inkomster. Det är nu viktigt att förbättringstakten i de offentliga finanserna upprätthålls och konsolideringstakten ökar 2007 och 2008 så att alla euroländer snarast möjligt uppnår sina medelfristiga mål om sunda finanser. De bättre än väntade budgetutfallen 2006 och eventuella ytterligare oförutsedda inkomster i år bör användas för snabbare budgetkonsolidering. Erfarenheten har visat att det gäller att motstå frestelsen att lätta på utgiftsbegränsningarna, skjuta på nödvändiga reformer eller föra en procyklisk politik under en konjunkturuppgång. Konsolideringsåtgärder lyckas bäst när de bygger på trovärdiga och omfattande reformstrategier med fokus inriktat på att hellre minska utgifterna än öka inkomstkvoterna.

ECB-rådet underströk att lyckosamma strukturreformer och återhållsamma ökningar i arbetskraftskostnaderna i några länder har varit viktiga faktorer som bidragit till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten under de senaste åren. Även om arbetslösheten ännu är hög, 7,5 %, i december 2006, låg det standardiserade arbetslöshetstalet på sin lägsta nivå sedan serien infördes 1993 och har sjunkit med 1,4 procentenheter från sin senaste topp i juni 2004. För att dra full nytta av de gynnsamma effekterna av Ekonomiska och monetära unionen och den inre marknaden krävs ytterligare strukturreformer för att förbättra euroområdets anpassningsförmåga. Hit hör tillräcklig lönedifferentiering, främst för att förbättra anställningsmöjligheterna för lägre utbildad arbetskraft samt i områden med hög arbetslöshet. Det omspänner också flexiblare produkt- och arbetsmarknader som kan ge upphov till nya investeringsmöjligheter och innovationer. Hinder för arbetskraftens rörlighet, mellan arbeten, mellan regioner och över gränser, måste också avvecklas. När nu Slovenien har gått med i euroområdet måste landets arbetskraft ges fullt tillträde till arbetsmarknaderna i alla euroländer. Generellt måste strukturreformer, i förening med budgetkonsolidering, främja en hållbar utveckling genom att begränsa den börda som läggs på yngre och kommande generationer. Således kvarstår stora utmaningar, som visserligen skiljer sig mellan länderna men som alla brådskande kräver beslutsamma åtgärder.

Det här numret av månadsrapporten innehåller tre artiklar. Den första artikeln behandlar utmaningarna för hållbarheten i de offentliga finanserna i euroområdet. Den andra artikeln ger en överblick över vilka framsteg som gjorts för att utveckla sätt för EU att hantera kriser i det finansiella systemet. Den tredje artikeln fokuserar på migranters penningförsändelser till EU:s grannregioner i södra, sydöstra och östra delarna av Europa.