Diagrammen till höger visar förändringar i det totala värdet av och det totala antalet eurosedlar i omlopp mellan 2002 och slutet av 2010.
I diagram 1 visar den röda prickade linjen värdeökningen av eurosedlar i omlopp sedan de infördes i januari 2002. Vid slutet av 2010 uppgick värdet till 840 miljarder euro.
I diagram 2 visar den röda prickade linjen antalet eurosedlar i omlopp. Vid slutet av december 2010 var 14 miljarder sedlar i omlopp. Det antalet inkluderar även de som är lagrade i bankerna som sparande.
Sedan eurokontanterna infördes 2002 har värdet och antalet sedlar ökat stadigt, men ökningen avtog gradvis med ett undantag. Efter Lehman Brothers konkurs och när finanskrisen förvärrades i oktober 2008 märktes en rejäl ökning. Många tog ut pengar från sina sparkonton. Det gjorde att värdet på eurosedlar i omlopp ökade kraftigt i oktober 2008 med 35-40 miljarder euro.
Under 2009 normaliserades situationen. Det kan noteras att de extra sedlar som kom i omlopp 2008 inte har kommit tillbaka till euroområdets nationella centralbanker. Det tyder på att folk håller dem kvar, både inom och utanför euroområdet.
Även värdet och antalet euromynt i omlopp har ökat stadigt sedan 2002. Vid utgången av 2010 var ungefär 93 miljarder euromynt, till ett värde av 22 miljarder euro, i omlopp. Andelen mynt med låg valör (1-, 2- och 5-centmynt) har ökat stadigt och utgjorde omkring 60 procent av alla mynt i omlopp.
Av eurosedlarnas sju valörer används sedlar med låg och medelhög valör mest för dagliga betalningar. De lämnas oftast ut via uttagsautomater. Man kan hålla stora summor kontanter i de höga valörerna (200- och 500-euro). De används mest som värdebevarare, men används också för köp av dyra saker.
Diagrammet nedan visar siffrorna för de sju sedelvalörerna. Vid slutet av 2010 var ungefär 6 miljarder 50-eurosedlar i omlopp. Den valören stod för nästan 40 procent av alla sedlar i omlopp och en tredjedel av det totala värdet av sedlar i omlopp. 500-eurosedeln, med ett sammanlagt värde på 288 miljarder euro, stod för omkring en tredjedel av det totala värdet på sedlar i omlopp.
Eurosedlar används inte bara av dem som bor i euroområdet. Euron är en internationellt gångbar valuta, så en del eurosedlar hamnar utanför euroområdet och blir kvar där.
Enligt färsk statistik uppskattas mellan 20 och 25 procent av det totala värdet av alla eurosedlar i omlopp innehas av människor utanför euroområdet. Efterfrågan på eurosedlar utanför euroområdet steg kraftigt när oron på finansmarknaderna förvärrades i oktober 2008. Efterfrågan steg märkbart i icke-EU-länder i östeuropa, där värdet på de nationella valutorna sjönk gentemot euron. Dessa eurosedlar är fortfarande i omlopp, vilket tyder på att de har behållits av människor som bor utanför euroområdet.
Sedlar följer en specifik väg genom ekonomin. Affärsbankerna beställer sedlar från centralbankerna, och lämnar sedan ut dem via uttagsautomater. Sedlarna används för att betala med i butiker, på marknader och på andra ställen, och därefter sätter handlare och andra in sedlarna på sina banker. Bankerna skickar tillbaka sedlarna till centralbankerna, där sedlarna genomgår en äkthetskontroll och alltför slitna sedlar sorteras ut.
Exakt hur kontantförsörjningen är ordnad varierar från land till land, och beror på t.ex.
Därför är det inte praktiskt möjligt att skapa ett enda nationellt kontanthanteringssystem som passar alla länder i euroområdet.
Trots dessa skillnader fortsätter Eurosystemet att arbeta för att de kontanttjänster som centralbankerna inom euroområdet erbjuder ska bli mer lika varandra. Berörda parter på både nationell och europeisk nivå får lämna synpunkter. Ökad harmonisering och integration gör att berörda parter kan dra fler fördelar av den gemensamma valutan.
Sedlar måste vara äkta och av hög kvalitet för att allmänheten ska kunna lita på dem. Därför kontrollerar centralbankerna i euroområdet sedlarna för att försäkra sig om att de är äkta och inte alltför trasiga eller smutsiga innan de lämnar ut dem.
De nationella centralbankerna har helautomatiserade sedelhanteringsmaskiner som kontrollerar de sedlar som de får in. Maskinerna sorterar sedlarna för att uppräthålla höga kvalitetskrav. Under 2010 klassades runt 5,8 miljarder eurosedlar som obrukbara och ersattes med nya fräscha sedlar. Smutsiga och trasiga sedlar förstörs.